Månadsarkiv: februari 2011

Sova sova säng

Två nätter i rad har vi faktiskt fått sova lite mer. Maximilians tok svängar börjar ge sig lite hoppas vi. Man undrar vad dessa veckor gjort med hans hba1c. Inatt somnade han på bra värde och vid 2330 hade han 10. Så vi lät det vara och somnade gott. Fick sova hela 7 timmar innan jag satt i bilen på väg till jobb. En heldag med fysiskt arbete när vi skall montera ner m/s Hamlet inför ombyggnad. Inte någon uppgift jag brukar göra nu för tiden. Kommer kännas gott i kroppen efter denna vecka. Vem behöver gym?

Fotbollsskor, vad hände?

Många gånger har man varit i sportaffären och köpt fotbollskor. Har ju spelat fotboll hela min uppväxt. Det var alltid en härlig känsla att hitta dom där skorna som bara satt kanon. Men nu är den tiden förbi… Nu stod jag där som pappa och köpte skor. Vad hände? Det var ju igår jag sprang runt på planen och njöt av fotbollen. Nu är man en pappa som skall sitta där och hojta uppmuntrande ord från bänken. En splittrande känsla, man vill bara hoppa upp från bänken och springa in och dundra till ett vristskott! Det är väl bara att acceptera läget. Min tid är passé det är grabbens tur att snöra på dojorna!!

Stolt far

Maximilian ville leka kurragömma och säger till Casper. Lägg dig där och räkna till 20. Casper 2,5 år lägger sig, och med huvudet i mattan räknar han problemfritt till 13 och jagar sedan iväg efter Maximilian?
Är väldigt duktigt att räkna så tidigt. Han märker väl hur Maximilian gillar räkning. Maximilian plussar och drar av siffror hela tiden.

Sedan så lärde jag Maximilian att knyta igår. Tog fem sex försök sedan satt det. Grymt stolt far.

Upp o ner, ner o upp tuppen gal..

Känns lite Emil i Lönneberga. Upp och ner. Tre dagar med höga värden vände igår till en dykning. Maximilian åt normal kvällsmat och bara en halv enhet mer insulin. Sedan vid 21 så hade han gått ner till 3 mmol. En halvtimme senare 2,8. En halv druvsocker för att ge lite snabb lyft. Någon timme senare fortfarande låg. Vid 2330 hade han gått neråt igen då blidde det en druvsocker och ett glas mjölk. Som brukar få honom att rusa. Vid 04 hade han nått 6,6 och då kunde jag sova igen.
Sedan vaknade ju Casper innan 06 så det blev inte någon lång sömn..

Det är väldigt frustrerande när man inte vet varför värdena är sådana här. Ja ett virus kan skapa det höga värdet. Men sedan hade han ju en dag i förrgår när han inte behövde något extra insulin på dagen. Eftet det så stack han på natten. Sedan denna vändning till låga värden igen. Vi får väl se hur det blir om en trekvart. Om vi har en hög eller låg kväll.. Kommer få ta stick inatt ändå känns det som.

Satt och pratade med några kollegor om dålig sömn och trötthet. Denna vecka har verkligen tagit ut sin kraft ur kroppen. För att beskriva känslan när jag sitter på jobbet, kom jag fram till att det känns som om man är bakfull. Man e lite snurrig, trött, kroppen värker och otroligt omotiverad. Hoppas det vänder nu och att det bara var ett virus som gått ur.
Det positiva i det hela är att Maximilian inte är ett dugg påverkad. Han äter bra, tar sprutor, skrattar och leker. Märker inte minsta problem på honom. Vilket gör det hela så mycket lättare och skönare.

Dans med massa flickor

Efter två dagar hemma ganska sliten och med en känsla av virus i kroppen som inte riktigt blommar ut så tog jag mig ner till ica för att köpa pasta så jag kunde göra lite pastasallad till barnen. Idag skulle Maximilian nämligen för första gången gå på dans ”funky kidz”. Han är så söt när vi är iväg för jag märker på honom att han blir riktigt upprymd och spänd med förväntan. Jag hämtade redan 16 och dansen började 17 så vi satte oss och åt lite först och skulle ladda batterierna tänkte jag. Varva ner lite…
Jag märkte att vi kanske var lite väl tidiga för han hann ju få myror i benen innan det var dax, som tur var kom Fredrik och hämtade Casper. Det var förvisso inte vad Casper ville för han ville vara med, men jag slapp att tänka på honom.
När de kom in så säger den unga fröken att föräldrarna får vänta utanför. Jag pratade med henne att jag tänkte stanna inne och hålla koll på Maximilian. De satt i ring och presenterade sig och var så otroligt söta. En mixad grupp på 5 snart 6åringar och några som var åtta.
När de skall börja leka så kommer Maximilian fram till mig och vill att jag går ut… trodde jag aldrig skulle hända. Förpassad går jag ut och känner mig lite lätt nervös för tjejen som har gruppen hann jag inte prata med utan bara snabbt förklara att hon måste hålla ett öga på honom om han verkar trött.
Det var ju tur att det gick att se så bra in så det gick ganska bra att hålla koll på honom. Efteråt låg han på 3.9. Det första han sa när han kom ut var att det var super kul och han ville göra om det. Jag tyckte att jag märkte en ganska stor trötthet hos honom och frågade om han ville ha lite fanta men nej sa han. ”jag vill inte ha någonting” Nähä tänkte jag, om han nu är påväg ner så blir detta jobbigt. Vi skyndade hem och som tur var var han på uppsving igen.

Mycket söt var han idag när han försökte härma rörelserna som fröken gjorde :)

Höll på att glömma.. han var ensam med bara tjejer men lika nöjd ändå efteråt och säger när jag frågade om det var jobbigt att inte känna någon innan. ”Mamma jag lärde känna alla när vi sa våra namn så nu gör det inget” ;)

Något är på g..

Två nätter i rad nu har jag fått ge spruta vid 2300 tiden. Och båda gångerna har han inte sjunkt något nämvärt. Han e lite förkyld, men får se om det blommar ut någon skit eller inte. Är ingen höjdare att ge extra insulin nattetid. Det följs ju av att man måste mäta massa gånger hela natten. Även dagarna har bestått av extra insulin. Man väntar som på ett paket på posten, vad är det som kommer tro? vad ligger i lådan?

En bra helg

Helgen började fint med farmor och farfar på besök för fredagsmys. Casper läste saga för… farfar och somnade gott. Farmor åkte på en lång bok och blev liggandes i sängen en bra stund med Maximilian och läste om Tummen.

Lördag bestod av busstur till Universeum. När vi går på bussen frågar jag chauffören hur jag gör för att betala för två när man åker på ett kort med detta eminenta dyra nya västtrafik system. Döm av min förvåning när han tar upp en lapp ur bröstfickan och ser hur han har värsta dum dum manualen. Sedan börjar han spela flipper på maskinen. Bra system. Tummen upp västtrafik.
Ormar, hajar, rockor, apor m.m. Vad e det Casper pratar om efteråt? Jo grodor. Härligt helt klart värt varenda krona. Maximilian föll för anacondan. Den stora slemmiga ormen. Bra att mamma har ormskräck.

Söndagen startade kanon! Maximilians första fotbollsträning. 9 söta femåringar som skall sparka boll! några övningar och sedan en match. Maximilian gjorde mål på sin premiär match så han var stolt och nöjd. Efter 1 timme springande runt överförtjust skulle vi gå hem. Det var inte aktuellt, han hade så roligt så han kunde fortsatt en hel dag. Kl 10 började det och han hade ätit frukost kl 0800. Han hade bra värde innan i träningen. Kollade igen efter 30 min. Då hade han gått upp. Han höll värdet hela vägen fram till lunch utan att behöva extra energi? Förvånande nog. Fotbollen var en succé och han pratade direkt om nästa veckas träning. Han längtar redan.
Söndag eftermiddag var något nytt och väldigt kul. Vi träffade Tove och David med familj. Föräldrar till två barn med diabetes. Sigge 2,5 och Viggo 4,5 samt storebror Rasmus på 7 år. Att umgås med andra i samma sits är väldigt skönt, även om man har bra vänner som kan lyssna och förstå, så kan dom inte sätta sig in i det liv man lever. Alla tankar och känslor, alla små och stora problem. Att få ventilera tankar och känslor med andra som går igenom samma sak är väldigt skönt. Barnen lekte och hade kanonkul. Så Tack Tove med familj! Det var en helt kanon eftemiddag!

Det kommer blod!

Efter minst 1500 blodprovs stick samt minst 1000 sprutor som Maximilian inte reagerar på längre, som han oxå tar själv hände en komisk grej idag. Maximilian skall sätta på hatten på nålen efter tagit sprutan, lite distraherad av Mora träsk på tvn, sticker han sig i fingret. Och ja det gör skit ont att köra nålen i fingret. Då skriker han ”AJ”. Efter några sekunder skriker han ”Det kommer blod!!” Helt uppriven så får farmor trösta och sätta på plåster… Tänk att lite blod kan vara så farligt ;-)