Månadsarkiv: september 2011

Sockerfri månad

Lyssnade på radion igår, Morrongänget på Mix Megapol skall köra en sockerfri månad.

Ingemar har hängt upp sig på hur onyttnigt det är med socker och driver stenhårt på en kamp i mellan de 3-4 personerna. Så nästa månad skall dom inte äta något socker. Hur hårdraget detta blir får vi se, men dom pratar om ketchup har för mycket socker, restaurangbesök är för mycket socker. Bulle.. socker.. Om någon äter socker produkter så skall man straffas, straffet är summor som dom kommer fördefinerat. Blir spännande att se hur dom hanterar det.

Då kom min tanke, jag ringde in både igår och idag för att försöka säga ett par ord: VÄLKOMMEN TILL LIVET SOM DIABETIKER!

Inte på ett negativt sätt, det dom gör är kanon. Men hade varit bra om man kunde vinkla in att detta är livet en diabetiker lever. Man kollar alla produkter hur mycket socker det är. Självklart utesluter vi inte socker, men mängderna är små små små. Imponerande hur dålig koll dom har på livsmedel ibland, svårt att inse att man var så blind innan?

Skall fortsätta försöka ringa och hoppas komma fram, för att slå ett slag för diabetes och diabetes dagen som kommer. 14 November.

Why not?

Why not! en kommentar som min chef kör en hel del. Två enkla ord som låter väldigt enkla och dumma. Men väldigt effektiva. När du kommer med ett förslag och det nekas eller någon är negativ. Då vänder man det enkelt med Why Not. När man tänker efter så är det väldigt bra att ha dom orden i huvudet när man lever livet. Till saken då.

Denna kille anammade det väldigt effektivt i mina ögon, Robin Bryntesson var 17 år när han fick beskedet han var diabetiker.

– Ena veckan vann jag junior-SM och den andra hade jag fått diabetes. Det var som om någon drog ner rullgardinen, säger Robin.

Han som var van att träna 4–5 timmar varje dag fick nu höra att det inte skulle bli några problem att motionera en halvtimme om dagen.

Nu siktar han på att ta en plats i Düsseldorfs världscupsprint i början december. Lycka till!

Artikel om Brynte i DN.se

Brynte hemsida och blogg

LCHF efter inslag

Inslaget var bra på SVT, det belyser bristen på forskning i kost. Alla som har diabetes runt sig vet att riktlinjerna från sjukvården är lite vaga, kanske kan lchf forskning ge lite ljus och nya aspekter.

Dock känner jag att hela sanningen inte kom fram, ja dom fick mer energi när dom gick ner i vikt och hade lägre blodsocker.
När Maximilian är hög så känner han sig slöare, lägre blodaocker nivåer gör att han blir piggare. Är det LCHF som gör att dom är piggare eller är det blodaockernivåer?
Så frågan är, om man tog dessa överviktiga människor med diabetes typ 2 och gav dom en lättare kost, mer sallad men MED små mängder kolhydrater. Men inte denna extrema fett nivå. Samtidigt som man fick dom att röra sig en skvätt mer per dag. Hade man kunnat uppnå samma resultat?
Var det lchf som var lösningen? Eller var det helt enkelt bättre koll och ordning? Jag vet inte, men lite skeptisk till hallelulija känslan.

Grymt sjukt att behöva äta 8 medeciner per dag! För den mannen var det suveränt att lägga om kosten. Kändes dock som låg han mellan 13 och 20 plus så är det något som är fel i hans kosthållning som rekomenderas från sjukhuset?

All publicitet om diabetes är bra. Ger mer fokus från samhället.

LCHF dödligt eller inte?

Ikväll sänder SVT en dokumentär om LCHF kost för diabetiker. ÄR LCHF bra eller dåligt. Det som skrämmer mig är att man går ut och skriker DIABETIKER i media. Aftonblaskans förstasida har titeln: ”Fet mat hjälp för diabetiker”  MEN inte vilken sort det är, självklart för oss som är någorlunda pålästa gäller detta Diabetes typ 2. Den diabetes där du har en produktion av insulin kvar i kroppen. Men det är så dumt att det benäms bara diabetes, då jag personligen tror du kan skada ett barn ordentligt om du ger det bara lchf. Ja jag vet att det finns andra åsikter och självklart upp till var och en att bestämma vad som är bra för en. Men jag tror i grunden att en varierad kost är bäst. En kost som kommer från alla delar och innhåller alla delar.

Aftonblaskan skriver tätt under ”Kostråden ändras hela tiden. Nu gör diabetikerna uppror. Fler än nio av tio läsare litar inte heller på kostråden.” Den raden kan reta gallfeber på mig. Jag lever och äter diabetes. Har jag missat något? Var e upproret. Var springer alla människor? Uppror? behövs inget uppror, du kan göra hur fan du vill, sluta äta kolhydrater om du känner för det?

Det som blir av en sådan artikel är att man ger en missvisande syn av diabetiker. Risken att folk runtom en börjar få fel uppfattning:  jaha, dom ger honom bröd, han borde inte äta det, det läste jag. Dom är troligen korkade som inte följer upproret?

Att LCHF ger lägre blodsocker, ja det förvånar mig inte. Om jag slutar ge kolhydrater till Maximilian så kommer han garanterat ha lägre värden. Frågan är om han skulle må bra av det? fysiskt, psykiskt och på lång sikt?

Dokumentären sänds ikväll, jag kommer garanterat se den, då all information är bra, även den som man inte håller med om. Men för att uppnå bästa möjliga läge, måste man vara öppen för andra ideer och tankar. För att få så bra kunskap som möjligt måste man ta in all information. Även om den i dagsläget inte känns aktuell..

Information är nyckeln till frihet!

SVT 20:00

Lärare på sjukhus

Idag var lärarna på östra, skall bli väldigt spännande att höra hur det gick och vad dom tyckte. Har informationen från oss kommit fram, eller kommer det bli lite ny syn på sakerna. Kanske har dom fått lite svar, kanske vågade dom fråga den där frågan som dom inte vågar fråga oss?
Skall bli intressant att prata med dom imorgon. Feedback e bra!

Tankar efter ett år.

Jag fick ner mina tankar på papper över det gågna året sedan Maximilian fick sin diagnos diabetes. Under menyn från början kan ni läsa Ett år

Det är svårt att sätta ord på ett sådant år vi har haft, men det ger lite förklaring på våra tankar och hur vi upplevt det.

När IT kryper sig inpå.

Jag jobbar ju med IT, jag läser en hel del nyheter om IT. Jag läser mycket om säkerhet då det är ett av mina fokus områden.

Döm av min förvåning när jag läser om Black Hat conference i Las Vegas, och en kille Jerome Radcliffe håller ett föredrag om säkerhetsbristerna i en Insulinpump…

Nu skall ni inte bli rädda och skrika och sluta använda pumpen, risken att drabbas är väldigt liten, näst intill alla säkerhetshot idag är i ekonomiska syften. Det är väldigt liten ekonomisk nytta att manipulera en pump..

För att komma till saken. Han demonstrerade hur han enkelt med sin dator hackade sig in i pumpen, en Medtronic pump. Sedan med lite enkla medel kunde ändra inställingar och ändra bolus m.m. Skrämmande tanke eller hur! Man kan vara flera hundra meter bort och nyttja den trådlösa funktionen.

Radcliffe gick inte ut med namn på pumpen, utan dolde tillverkare. Kanske inte så svårt att lista ut, men ändå. SEdan så informerade han tillverkaren. Men ett par dagar senare kom det ut ett meddelande från Medtronic att detta är inte sant, det finns ingen risk för användaren. Flera orskaer och förklaringar kom, bl.a. 1. Wifi måste slås på i pumpen. 2. dom hävdar att Radcliff endast kunde manipulera sin egen pump då han hade serie nummer på den…

Radcliff i sin tur blev mycket upprörd, då Medtronic går ut och ljuger och försöker dölja en brist. Han nämner pumparna som har brist och förklarar. 1. Wifi är påslagen default och ända sättet att stänga av är att ta ut batteriet. 2. Att serie numret som är så kallat krypterat, är ett sexsiffrigt nummer som kan enkelt fås genom ett enkelt script som rullar numren.

Efter detta har Department of Homeland Security och andra myndigheter blivit inblandade och man tittar nu på vilka risker och lagar detta kan bryta mot.

I sammanfattning. Skrämmande tanke att någon ändrar en pump? Risken är liten, ja. Men det visar ändå att ny teknologi medför nya risker. Det som är positivt är att detta lyfts upp och lägger ett krav på tillverkarna att göra sina produkter säkra. Med riktigt kryptering och riktig säkerhet.

Pumpar som påverkade är: Medtronic Paradigm 512, 522, 712, och 722

Referenser: redhatartikel artikel medtronic blog

Pumpnål

I månader har vi förberett Maximilian för eventuell pump. Idag så hade vi en liten känsla av bra stämning. Så vi satte ett emla plåster. En timme senare var det spruta, vi satt och petade och testade känseln. Han tog sprutan i emla området. Han sa att han kände den, men det gjorde inte ont.
Frågan kom, vill du prova pumpnål? Ett snabbt ja kom, Vilket förvånade oss. Men vi hoppade på chansen hämtade en puck. Filmade allt när vi tog av plasten och spände den. När vi skulle sätta den mot magen, då backade han. Nej jag e rädd. Han gick på toaletten och så tänkte jag, då sket det sig. Satte mig lungt tillbaks i soffan och väntade. Han kommer tillbaks och tittar lite undrande. Jag frågar vad e det? Han säger, skall vi inte sätta den? Förvånat frågar jag, vill du det? Ja säger han, men jag skall sitta i dit knä så du kan krama mig.
Han tar pucken och sätter mot magen med min hjälp, han skall trycka själv har han bestämt. Jag förväntar mig minuter av prat och vel. Men pang så var det klart!
Inte ett ljud inte ett skrik, inget. Bara klart.
Så tar vi loss den och nålen och allt hänger med ut…. Vi fattar ingenting… Tills jag inser att jag glömde ta bort skyddet för plåstret. Pucko. Jag visar honom och säger, jaja du tog ivarje fall den. Då är han helt bestämd att han vill sätta den helt. Så sagt och gjort. Nu sitter den där. Och han vägrar ta av den.
Han skall visa sina kompisar… Så nu sover han med den.

En lyckans dag! Tänk vilken skillnad från ett år sedan när vi höll fadt honom fera stycken för ett litet blodprov!