Månadsarkiv: mars 2012

all time high

Ja vi vaknade imorse, Maximilian kom in till oss vid 06 imorse. Han klagade på att han inte såg och gick in i väggen. Ja det är mörkt och du är trött. Lägg dig här och mys sa jag….

Vid 08 när vi var uppe och mätte blodsocker hade han 20 mmol. Tryckte i 3.5 enheter med pumpen. Då kom den där härliga melodin.. läser på displayen, ocklusionslarm… spännande.. en första gång det händer. För er som inte vet, så innebär larmet att det är stopp i pumpen. Tar loss nålen och Primar för att se att flödet är ok. och det droppar ut vackert. Bestämmer oss för att sätta ny nål. Maximilian vägrar sätta utan emla så det tar ju en timme innan vi kan sätta. Så han får alternativet att ta spruta.

Fram med sprutan ladda vrid och hela processen. Inser då, herregud! gjorde vi detta minst 7 gånger per dag? vilke meck.. Maximilian vill att Malin tar sprutan och när hon tar den tjuter han till och det gör ont. Man glömmer fort.. Från att ta massor och massor av sprutor själv så är han tillbaks på ruta ett med rädsla och allt. Han var jätte duktig och 3,5 enheter inne.

En timme senare tar vi blodprov igen. Då landade vi på 18. Min tanke blev direkt ketoner? Tar upp ketonmätaren och får ett värde på 2,3! Vi har aldrig haft över 0,3 så detta var enormt.. I guiden står det 1,5 -3 mmol/L ”risk för uppseglande syraförgiftning, rådfråga ditt diabetesteam eller akuten” Sagt och gjort ringer Gunnel och pratar igenom det. Hon är väldigt bra, hon går igenom det och säger att du har gjort helt rätt det är bara att ta det lungt och vänta in resultatet. mät om någon timme igen.

En äcklig känsla att uppleva något första gången. 1 ocklusionslarm, 2 tillbaks till sprutan, 3 högt ketonvärde..  Känns i magen varje gång man går igenom saker.

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Igår skulle barnen sova hos mormor och morfar för skola och dagis är stängt idag. Jag åkte hem med barnen och lagade mat, satte emla plåster. Vi satte ny knapp hemma hos mormor och morfar. Vi har ju börjat att även sätta på rumpan och det var där jag satte den. Maximilian sa att det inte kändes något så jag var nöjd. Åker några ärenden på vägen hem och hoppar sedan i badet och myser av min egentid då Fredrik är i Oslo.  Vid åtta ringer mamma och säger att knappen åkt av, men Maximilian satte i den i den gamla knappen.
Jag hade inte tagit bort den och tur var det.
Vid 23:00 ringer de igen och då har han klättrat upp till 19. Testa att ge mer insulin och går han inte ner får de komma hem med honom. Sagt och gjort här har jag en trött kille som fortfarande sover. Jag bytte knapp och tog även en spruta i natt för att få ner honom. Vid 05:00 vågade jag sova då låg han på 8. Typiskt, och det kan ju hända, men vi har nästan aldrig så stora problem med knappen, så händer det när han är hos mormor och morfar. Dels är Maximilian som så gärna ville sova där besviken och jag gissar att mormor blir mer nervös till nästa gång. Sååå typiskt!