Liseberg, övernattning och grillkvällar.

Det är härliga tider nu när även Fredrik gått på semester. Det är alltid skönare att ha delat ansvar än att axla det själv. Det märks att Maximilian vill ta mer och mer eget ansvar och få vara lite mer självständig. Han traskar så glatt hem till kompisar och vill hemskt gärna äta hos dem. Det har funkat otroligt bra att över telefon att rådgiva och sedan har han så bra koll själv. Han talar om att han kan ta insulinet efter måltiden om han ligger under 4 mmol och även om han inte alltid prickar rätt så har han även börjat att gissa rätt på vad han skall han när han ligger lite högt.
Vi började helgen med att få lite övernattningshjälp av farmor och farfar vilket var otroligt skönt. Fredrik somnade direkt när vi kom hem och sov i över en timma sedan gick vi en lång promenad. Ingen av oss hade några problem med att somna om på natten heller och sov till 11:30 dagen efter. Vi var lite trötta om vi säger så :)
I måndags var vi på Liseberg med kusinerna från Stockholm och det var väldigt roligt, men utmanande med sockret som åkte lite berg och dalbana.

Maximilian visar Casper hur det går till...

Jag är en ganska positiv person rätt igenom, men inser att diabetesen har tagit lite av det ifrån mig. I förrgår var vi på besök hos ett par nya vänner som vi lärt känna just pågrund av diabetesen. Tove och David med tre underbara killar. Vi stormtrivs i deras sällskap och vi hade troligvis inte lärt känna varandra om inte vi haft diabetes. Mina tankar går till det gamla talesättet ”det kommer aldrig något ont som inte för något gott med sig” och det är precis vad jag känner. :)

Igår var vi hos ett par vänner inte så långt ifrån vårt hus och åt en fantastisk middag. Jag kan bli otroligt rörd av hur andra tar hänsyn till oss och Maximilians bestämda tider. Det är ju inte alltid att det passar med andra och hur de har planerat sina dagar, men det värmer mitt hjärta när jag märker vilken fin planering och hänsyn vi får.

Till helgen skall mormor och morfar prova att ha barnen över natten. Jag är övertygad om att det kommer att gå hur bra som helst men är väl medveten om att mormor är lite nervös inför detta. Maximilian däremot blev stormförtjust och lovade att sköta allt och alla sprutor så inte mormor behövde vara rädd. ;)