Idag gick det så bra som det ska göra

Idag var det dax att sätta om sensorn igen och både jag och Fredrik kände oss lite nervösa, och Maximilian var så otroligt rädd och vem kan klandra honom. Han gick med på att kika på film samtidigt som jag mutade honom med två extra tjugor som han tittade längtansfullt på när han insåg han att pappa redan stuckit utan att han märkt det. Vilken lycka och lättnad vi kände, det är som en liten seger när det bara fungerar.

Det är med längtan jag väntar på vårt läkarbesök för att se om inte HbA1c har gått ner och blivit bättre, så nu hoppas jag att Caspers feber inte skall smitta av sig utan att han håller den för sig själv. Feber och annat brukar ju få Maximilians värden att skjuta i höjden.